K10 – Vad är det för blankett?

Är det dags att deklarera? Blankett K10 är en deklarationsblankett som riktar sig till de flesta som är ägare i ett fåmansbolag. Blanketten används för att deklarera utdelning och försäljning av fåmansbolagsaktier. Den ska lämnas in till Skatteverket tillsammans med din privata inkomstdeklaration.

3:12-reglerna

Bestämmelserna om hur aktieutdelning och kapitalvinst ska beskattas hos ägare till fåmansbolag kallas för 3:12-reglerna. Avsikten med regelverket är att avgöra om utdelningen eller kapitalvinsten ska beskattas som inkomst av kapital eller inkomst av tjänst.

Du använder K10 blanketten för att beräkna hur inkomsten ska fördelas mellan de olika inkomstslagen. Mer specifikt använder du blanketten för att räkna ut det s.k. gränsbeloppet, vilket är det högsta belopp en delägare kan ta ut i utdelning i inkomstslagets kapital.

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med den låga skattesatsen 20%. Bra att veta är att du får spara icke utnyttjat utdelningsutrymme till nästkommande år i det fall du inte når upp till gränsbeloppet. Genom att fylla i blanketten kan du alltså hålla koll på ditt sparade utdelningsutrymme.

Vem ska fylla i K10?

Du ska använda dig av K10 om du är delägare i ett fåmansföretag där du själv eller någon av dina närstående är aktiv. Ett sådant ägande kallas för kvalificerat ägande och ett sådant ägande innebär att man innehar kvalificerade andelar.

Enligt huvudregeln är definitionen av ett fåmansbolag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening med fyra eller färre delägare som äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Om varken du eller någon närstående har varit aktiv i bolaget under de senaste fem åren ska du inte använda dig av blankett K10. Det rör sig i ett sådant fall inte om kvalificerade andelar och blankett K12 kan istället bli aktuell.

Du kan läsa mer om fåmansbolag här.

När ska man fylla i K10?

 K10-blanketten lämnas in årsvis tillsammans med din privata inkomstdeklaration. Det finns inget krav på att lämna in K10 om det inte har skett någon utdelning eller försäljning av aktier i företaget. Skatteverket rekommenderar dock att ändå lämna in K10-blanketten för att hålla koll på det sparade utdelningsutrymmet. Om du av någon anledning har missat att lämna in blanketten ett år finns det möjlighet att lämna in den i efterhand.

Hur fyller man i K10?

På deklarationsblanketten ska du fylla i gränsbeloppet, vilket alltså är det belopp som styr hur stor del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som ska beskattas till 20%. Det finns två olika sätt att räkna ut gränsbeloppet på och du får välja den regel som ger högst gränsbelopp:

1. Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp. Regeln används om du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller i de fall huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

2. Huvudregeln är baserad på bolagets löneunderlag. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Enligt huvudregeln tillgodoräknas man 50 procent av totalt utbetalda löner som gränsbelopp, inklusive den berörda ägarens omkostnadsbelopp gånger 9,27%.

Omkostnadsbeloppet är din anskaffningsutgift för aktierna i bolaget. Du får alltså ta din anskaffningsutgift, multiplicera den med 9,27% och lägga till det beloppet till löneunderlaget när du beräknar det totala gränsbeloppet.

För att få använda huvudregeln behöver några förutsättningar vara uppfyllda. Först och främst måste du äga minst 4 % av bolagets aktier. Dessutom måste du eller någon närstående ha tagit ut vanlig lön i företaget som motsvarar det lägsta av:

 

6 gånger inkomstbasbeloppet inklusive 5% av samtliga kontanta löner i företaget och dotterbolag, eller 9,6 multiplicerat med årets inkomstbasbelopp.

Vanliga fel i K10

Många upplever att regelverket för fåmansbolag är krångligt, vilket det också är. I vissa situationer bör du vara extra uppmärksam när du ska deklarera:

Ägarförändringar
Såväl små som stora ägarförändringar kan ha betydelse för beskattningen och hur man fyller i blankett K10. Om du t.ex. äger mindre än 4% aktualiseras den s.k. spärregeln. Enligt spärregeln måste du äga minst 4% i ett bolag för att få räkna med löneunderlagen enligt huvudregeln.

Brutet räkenskapsår
I bolag med brutet räkenskapsår är ett vanligt misstag att man vid beräkning enligt huvudregeln räknar på löner under räkenskapsåret, när det i själva verket är löner per kalenderår som ska användas.

Behöver du hjälp med din fastighetstaxering? Vi på AXI är beprövade skattejurister som har lång erfarenhet olika typer av skattefrågor inom fastighetsbranschen. Gå till vår sida för fastighetstaxering, fyll i formuläret så hör vi av oss så snart som möjligt!

Författare
AXI Property Tax är experter på skatterelaterade frågor inom fastighetsbranschen.
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!